Kalendarium

Svarta hål är kosmiska föremål så kompakta att inte ens ljus kan komma undan deras gravitation. Fram till nyligen hade ingen någonsin sett hur ett svart hål egentligen såg ut. Med hjälp av ett nätverk av radioteleskop har en forskargrupp avbildat ett svart hål. Ångströmföreläsningen kommer att beskriva hur detta uppnåddes och berätta om planer som möjliggör realtidsfilmer av svarta hål.

Hunden är människans bästa vän, det vet många. Men att hunden spontant får samma sjukdomar som människor är inte lika känt. Professor Kerstin Lindblad-Toh studerar detta fenomen och har sett att en förklaring kan vara att vi delar i princip samma gener. Men hur har man kommit fram till det och kan denna kunskap hjälpa oss i att ta fram bättre medicin mot t.ex. cancer?

Omvärlden förändras och samhället behöver mer och mer el. För att våra städer och industrier ska kunna växa behöver alla aktörer från myndighet, akademi och näringsliv vara med och ta vara på elektrifieringens möjligheter samt möta dess utmaningar. Ställ frågor och möt några av Sveriges ledande aktörer när de samtalar om hur vi kan utveckla kraftsystem med perspektiv från behov till lösning.

Allt vi gör påverkas av vårt sociala sammanhang. Att analysera våra sociala mönster är utmanande av många anledningar. I dagens seminarium beskriver Dr Tsvetkova två projekt där hon har använt AI för att studera sociala interaktioner. Seminariet ges på engelska.

På Antarktis hittar vi IceCube, en detektor som letar efter universums spökpartiklar, neutrinerna. Neutriner är partiklar som finns överallt, är osynliga och väldigt svåra att upptäcka. Så hur kan dessa osynliga partiklar lära oss mer om universum och svarta hål? Möt professor Olga Botner, tidigare vetenskaplig ledare för IceCube, i ett samtal om partikeln som kan förändra vår bild av universum.

Mänskliga kroppen på ett mikrochip kan vara framtiden för att utveckla nya mediciner. Möt professor Maria Tenje som arbetar med teknisk grundforskning i mikroformat. Med mikroteknik skapar Maria modeller av organsystem, t.ex. blodhjärnbarriären som skyddar hjärnan från farliga ämnen och mikroorganismer. Målet med Marias forskning är att ta fram bättre modeller som helt kan ersätta djurförsök.

Sandra Kleinau, professor i molekylär immunologi, forskar om autoimmuna sjukdomar och hur antikroppar, s.k. biologiska läkemedel, kan användas för att bota cancer. Sandra forskar även om en framtida möjlighet att skräddarsy biologiska läkemedel efter individens egna förutsättningar – en möjlighet som inte är allt för långt borta