Disputation i europarätt: Teresa Quintel

  • Datum:
  • Plats: University of Luxembourg. Publiken kommer att delta via WEBEX. Vänligen skicka en anmälan till Vera TORDAI, vera.tordai@uni.lu, senast måndagen den 6 september kl. 18.00. En WEBEX-inbjudan skickas till er därefter.
  • Doktorand: Teresa Quintel
  • Arrangör: Juridiska institutionen samt University of Luxembourg
  • Kontaktperson: Estelle Lerceteau-Köhler
  • Disputation

Teresa Quintel disputerar med avhandlingen Managing migration flows by processing personal data within the adequate data protection instrument - Scoping Exercise between general and law enforcement data protection rules applicable to Third Country Nationals.

Opponent: Prof. Wojchiek Wiewierowski, European Data Protection Supervisor
Ordförande vid disputationen: Prof. Mark D. Cole, University of Luxembourg

Abstrakt

I efterdyningarna av de ökade migrationsströmmarna till Europa 2015, den så kallade migrationskrisen, blev irreguljär migration och därmed sammanhängande brottslighet såsom flyktingsmuggling och människohandel ett hett omdebatterat ämne på EU-nivå. Som resultat av dessa diskussioner förstärktes EU:s yttre gränser, utvidgades relevanta EU-byråers uppdrag och upprättades nya databaser inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (AFSJ). Dessutom fick Europeiska kommissionen till uppgift att undersöka möjligheten att upprätta en rättslig ram som skulle möjliggöra informationsutbyte mellan de olika databaserna. Det långsiktiga målet var att sammanlänka alla befintliga och förväntade AFSJ-databaser för att skapa mer omfattande profiler av tredjelandsmedborgare med alla tillgängliga personuppgifter. Migrationshantering, gränskontroll och asyl hade blivit ett relevant inslag i debatten om inre säkerhet inom EU med starkt fokus på behandling av uppgifter i detta sammanhang.

I maj 2018 trädde EU:s dataskyddsreform i kraft och införde, förutom en förordning som omfattar behandling av personuppgifter av allmän karaktär (EU:s Dataskyddsförordningen, GDPR), ett direktiv som är tillämpligt på behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för polisiärt och straffrättsligt samarbete (EU:s direktiv om skydd av personuppgifter vid brottsbekämpning, brottmålshantering och straffverkställighet, LED). Efter Lissabonfördraget hade denna reform blivit både nödvändig och möjlig och den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) blev juridiskt bindande. Enligt artikel 16 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fick Europaparlamentet, som ny medlagstiftare tillsammans med rådet, ett kraftfullt mandat att anta solida dataskyddsregler, även i den tidigare tredje pelaren. Medan GDPR betonar principen om öppenhet, kan det i brottsbekämpande sammanhang utföras många behandlingar i hemlighet och utan att involvera den person vars personuppgifter behandlas.

När migration och därmed sammanhängande brottslighet i allt större omfattning behandlas som säkerhetsproblem, kan LED:s räckvidd utvidgas så att det även omfattar behandling av tredjelandsmedborgares personuppgifter inom området för gränskontroll. Även om dataskyddsreglerna bör tillämpas på alla i EU oavsett nationalitet, är tredjelandsmedborgares rättigheter i samband med gränskontroll, migrationshantering och asyl, där personuppgifter behövs för bedömning av tredjelandsmedborgare, till synes av sekundär karaktär jämfört med EU-medborgarnas.

Med hänsyn till skillnaden mellan allmän behandling och behandling för brottsbekämpande ändamål enligt EU:s dataskyddsregler och en potentiell uppdelning mellan vissa grupper av personer, i detta fall EU-medborgare och tredjelandsmedborgare, kommer följande forskningsfrågor besvaras: Hur påverkas tredjelandsmedborgare av den otydliga avgränsningen mellan olika dataskyddslagar, och vilka lösningar kan klargöra denna avgränsning?

Vid besvarandet av dessa frågor, visar denna avhandling att EU:s dataskyddslagstiftning, när det gäller migration, gränskontroll och asyl möjliggör ett försämrat skydd av tredjelandsmedborgares dataskyddsrättigheter. Bedömningen understryker hur allt fler lagstiftningsakter i sig kriminaliserar migranter, exempelvis genom att effektivisera brottsbekämpningens tillgång till personuppgifter om tredjelandsmedborgare lagrade i icke-brottsbekämpande AFSJ-databaser. Analysen identifierar situationer där dataskyddsregler som ursprungligen fastställts för det brottsbekämpande sammanhanget kan tillämpas inom migrationsområdet. Dessutom exemplifieras potentiella risker för registrerade tredjelandsmedborgare på både nationell nivå och EU-nivå. Som resultat föreslås flera ändringar av befintliga dataskyddslagar inom området för brottsbekämpning som skulle kunna bidra till en tydligare avgränsning mellan allmänna regler och brottsbekämpande regler och därigenom förhindra att de senare.